Hej ut till universum!

Jag vet inte riktigt vad jag vill använda den här bloggen till. Jag har funderat länge, ända sedan jag skapade bloggen för ett år sedan, vad syftet med den skulle kunna vara. Jag vill inte ha någon press på att skriva och jag vill inte inge någon press att ”följa mig”. Jag vill känna mig fri att skriva och att jag vill att de som läser ska känna sig fria i att läsa. Det var ändå någonstans grundtanken med bloggen och varför jag döpte den till ”Space for reflections”. Här ska finnas plats för reflektion och eftertanke, men också plats för att se speglingar av sig själv i det som förmedlas – dels det som förmedlas från mig men också från den respons som det jag lämnar ifrån mig får. Med speglingar menar jag sätt att få syn på sig själv genom andra personer (för att uttrycka mig korrekt: deras uppfattade manifestation i världen i stunden) eller andra objekt, så som en text, dikt, målning eller ett stycke musik.

This is my call, what is your response?

Jag tror att jag vill göra bloggen ännu mer personlig och dela med mig av mer av mig själv i olika uttrycksformer. Som vissa av er vet håller jag på en hel del med musik och att måla. Det vore roligt att ha ett forum där jag kan visa upp det jag gör för världen. Inte för att jag måste bli erkänd eller något sådant, mer för att jag någonstans tror att det jag uttrycker kan komma till glädje eller nytta för någon annan. Kanske är det genom att någon känner igen sig, blir berörd eller irriterar sig. Alla reaktioner är lika välkomna. Att visa mer av mig själv är dock ganska läskigt. Det är dock en risk jag känner att jag blir allt mer beredd att ta. För vad är det som är läskigt egentligen? Att visa sig innebär att göra sig mottaglig för kritik och fördömelse, men det innebär även att öppna upp för kontakt. Min längtan efter kontakt är i skrivande stund starkare än min rädsla för fördömelse.

För övrigt håller jag också allt mer på med zenbuddhism. Jag är aktiv inom en förening som heter Ordinary Mind som fokuserar på zenpraktik integrerat i det vanliga livet. Antagligen kommer jag skriva mer om Ordinary Mind och min egen praktik framöver 🙂 Tanken av att ”komma ut” som zenbuddhist har varit ganska förvirrande för mig. Min zenlärare Karen brukar säga ”zen is not a religion, it’s not a psychotherapy and it’s not a philosophy and at the same time zen is all of those things” – så hur förklarar jag för någon som inte har upplevt zen vad det är för något och vad det är jag håller på med? Min förståelse av zen för närvarande är att zen är en upplevelse. Den som blir nyfiken om det jag skriver om rörande zen (eller vad som helst annars för den delen) får gärna ta kontakt med mig.

Jag tror det här får räcka för nu. En liten smygande start på något. Vad vet jag inte 🙂

Kram till er där ute!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s